Augustprisnominerade!

Augustprisnominerade!
21 oktober, 2013 Av Kommentera

– Yihaa!
“Som en mix mellan Gökboet och Black Hawk Down. Filmiskt och hudnära
beskriver Martin Schibbye och Johan Persson vardagen i det karga
Kalityfängelset som de förs till efter att ha tagits till fånga under en
reportageresa i Etiopien. Med skärpa, känsla och dynamisk dramaturgi
delar de med sig i en blivande reportageklassiker som ger perspektiv på
frihet och rätten att skriva och säga vad man vill. Tystnaden har fått
ett slut. “
Det ger kraft att jobba vidare med de frågor som fick oss att åka till Etiopien.
Jag och Johan firar med en kaffe och korv på tågstationen i Göteborg, på väg motBorås.
Tyvärr kan varken jag eller Johan delta på nomineringsfesten och vi ber
juryn ursäkta vår frånvaro. Vi är ute på en intensiv bokturné och har
lovat våra läsare att vara i Borås. Vi kunde inte ställa in och svika
de som stött oss under 14 månaders fångenskap och som köpt biljetter för
att lyssna på oss ikväll. Men bokens redaktör, Filters Mattias
Göransson är på plats i Stockholm för att ta emot nomineringen.
Vi läste en hel del av August Strindberg i fängelset. Eftersom böcker på
svenska hade svårt att passera censuren fick vi kämpa för att få in
dem. I Kalityfängelsets lilla bibliotek fanns när vi muckade både
”Tjänstekvinnans son”, ”Röda rummet”, ”Hemsöborna” och ”En dåres
försvarstal”. De böckerna var tillsammans med andra ovärderliga för att
inte skrumpna i tanken. I en värld utan yttrandefriheten var varje
intryck utifrån ovärderligt. Om detta skriver vi i boken.
Jag vill verkligen tacka juryn som genom nomineringen ger fler människor
möjlighet att dela berättelserna från öknen och Kalityfängelset med
oss. Varje läsare innebär två nya ögon som kommer att bevaka
Kalityfängelset och kollegorna som är kvar där.
Min och Johans förhoppning är att berättelsen lever vidare hos alla dem
som läst och kommer att läsa, samt att de övergrepp mot de mänskliga
rättigheterna och fängslandet av det fria ordet som vi skrivit om på
sikt får konsekvenser.
Vardagen i Etiopien för den journalist som skriver kritiskt är att fortfarande attfängslas.
En vardag vi inte får acceptera eller glömma för att vi är så lyckligt
lottade att vi i friheten kan skriva och nomineras till litterära pris.
Nomineringen visar också att det finns ett sug efter journalistik som
ger människor en röst, inte alltid ber om lov och ifrågasätter en värld
dominerad av geopolitik och maktspel.
Vi ser verkligen fram emot prisceremonin senare i höst.
No comments:
Post a Comment